vill kräkas...

.. för nu ska jag utsätta mig för det som jag tydligen är övertygad om att man utvecklas av. Blindate..
Så länge jag inte har någon chans att gå på det själv så är jag ialla fall övertygad om att det är något som utvecklar. Nu när jag själv har chansen vill jag helst av allt bara ligga under täcket i min trygghetsbubbla tillsammans med min begynnande förkylning. Men istället ska jag till gbg och "ta en bärs, eller nåt"..
Inte för att jag vill, utan för att jag kan!

tillfällig tillfredställelse, den sanna glädjen?

Tillfällig tillfredsställelse, helgens tema....
Detta är nog något som jag är expert på skulle jag kunna tro, tillfällig tillfredsställelse då det ingår att bränna pengar... Tänk det är ju helt galet och alldeles barnsligt att ett par skor och lite nya kläder kan få en att känna sig så fullkomligt tillfreds. Tillfredsställelsen är dock så tillfällig att det bara håller till knappt dagen efter vilket gör mitt köpbegär ännu mer galet. Och jag är alldeles för spontan i mina köp för "jag måste bara köpa något". Hur sunt är det? Kommer hem med för små byxor och för stora skor. Vänta, vad är det? Vänta tills det kanske dyker upp några skor som passar? Nej nej jag chansar. Så där i lördagens shoppinghetta gick det några hundra. För att prata i mildare termer.

Söndagen, åh fina fina soliga söndag. Jag åker till gbg och skaffar mig lite annan tillfällig tillfredsställelse. Strosa i fin miljö med fin vän. Ja den tillfredställelsen är förstås helt klart gratis. Men sen tar vi en fika där, ett resturangbesök där. Ingen av oss har egentligen några pengar åtminstone inte om man ska ha lite framförhållning. Men det har vi inte. Därför tar vi en fika till innan jag ska hoppa på tåget hem. För jag är "tänka-för-stunden" personifierad skulle man kunna säga. Några hundra till föll genom mina fingrar, för jag tycker att den där tillfälliga tillfredställelsen är så galet härlig. Och jag behöver den. Så in i norden behöver jag den. Men jag vet det kommer ifatt mig i slutet av månaden. Och jag vet inte hur jag gör men än så länge har jag överlevt sista veckan i månaden utan ett korvöre. Så jag vet inte om jag är tillräckligt motiverad till att sluta upp med min tillfälliga tillfredsställelse, vi får se. Jag borde nog dra ner på det åtminstone. På något sätt. Får se hur jag gör...
Och jag vet inte om tillfällig tillfredställelse är den sanna glädjen. Jag tror inte det. Men jag avslutar ändå kvällen med att unna mig en stor godispåse. Och nu är jag galet mätt och känner mig inte alls så jättehärlig. Men de första tio godisarna var en riktigt go tillfällig tillfredställelse. Försöker uppnå känslan igen genom att ta en godis till. Gott?

Du är ändå min bästa tillfredställelse idag, för du är inte tillfällig:)