hyffsat snygg, Komplimang?

Ibland bara älskar jag att vara singel. Oftast gör jag det. Ibland gillar jag det lite mindre. Idag är en sådan dag. Ni vet, det börjar bli höst. Man vet att det inte är en enkel tid man har framför sig. Mörker, mörker, mörker. Jag är sjukt känslig för mörker. Och mina framtidsplaner för att hitta någon att dela hösten och den galet bittra vintern med ser inte ljusa ut. Och jag ska förklara varför. Såhär resonerade en manlig bekant för några veckor sedan klockan 03.10 en lördagnatt utanför en av stans pizzerior med rullen i högsta högg, han är för övrigt gift. Om det nu har med saken att göra. I vilket fall resonerade han kring varför jag och en av mina nära vänner var singlar. Så här lät det: (föreställ dig en mycket förvånande och undrande ton blandat med mycket kebab) "Alltså, varför har ni inga killar? Ni är ju hyffsat snygga. Och du har ju en snygg röv".

Hyffsat snygga? Det kanske är hela förklaringen på problemet? Om man nu ser singellivet som ett problem vilket jag vanligtvis inte gör. Förutom just nu. Och..."du har ju en snygg röv". Är det något jag vet så är det att det krävs fasen mer än en snygg röv för att komma någonstans här i livet. Visst. den har säkert hjälpt mig då och då. Då och då när tillfällig bekräftelse behövts. Då kan jag ha använt den. Som någon form av lockbete för lite bekräftelse.Jag kan ha putat lite extra i desperata försök för att slippa gå hem ensam. Ja, jag har gjort det. Jag erkänner det. Men så mycket längre än så tar inte en snygg röv dig. Det finns drömmar och framtidsplaner som antagligen inte kommer bli uppfyllda på grund av att man är "hyffsat snygg" eller har en "snygg röv". Vill man förresten vara hyffsat snygg? Jag vet inte. I vilket fall är jag säker på att drömmar och framtidsplaner kommer uppfyllas på grund av helt andra kriterier. Andra kompetenser. Andra egenskaper. För att ha en snygg röv eller vara hyffsat snygg är ingen egenskap, det är bara något på ytan. Och under ytan finns mer. Så mycket mer.