Åpen & Snål!

Jag har säkert sagt det förr, men säger det igen. Snålhet kan vara den mest ocharmigaste egenskap man kan ha, enligt mig. Även att vara Åpen tror jag skulle kunna komma ganska högt på listan då det handlar om ocharmiga egenskaper. Igår är jag rädd för att jag utsatt mig för att uppfattas som BÅDE snål och åpen. Inte till min fördel. Inte till någons fördel. Och jag förstår inte alls hur det kunde hända då jag faktiskt är väldigt långt ifrån att vara snål. Däremot är jag väl medveten om och därför heller inte chockad över att min åpna sida tog över.

Vi var på onsdagsquiz. Vilket betyder att ölen och vinet alltid är billigare än i vanliga fall. Min vän beställde först och jag insåg snabbt att de tagit betalt för det "vanliga" priset. "Gå och säg till" säger någon till mig. "Nej men det kan jag väl inte göra? Okej jag gör det". Fick förklarat för mig att det bara är studenter som får det billigare. Och jag är ju student så jag blev därför langaren i sällskapet. Efter en stund blev vi väldigt sugna på snax. Alltid finns det bara nötter, därför blev jag väldigt positivt överraskad då nötterna var slut men att vi däremot erbjöds chips. JA TACK! Vi fick en rejäl skål med mycket goda chips. Dem tog väl slut på 5 minuter. Någon kom med förslaget att vi borde beställa in pommes med dip. Och jag är inte den som är sen att hänga på tyvärr. Sagt och gjort, pommes beställdes in. Varpå någon kom på "det är ju två för en på hela menyn, då kan vi ju beställa två, kan inte du fråga"? Frågan var riktad till mig. Ok, jag gör det. Talar om att vi lika gärna kan ta två då det är två för en. Servitrisen talar snällt om att pommes inte ingår i den menyn. Jag ler snällt tillbaks, och skäms lite smått över min andra gång som snål på en kväll. Vi betalar och servitrisen ger tillbaks en femma. Den kan du få säger jag. Som om det skulle vara generöst? Det kan ju snarare uppfattas som att skratta någon rätt i ansiktet. Så kanske uppfattas snål för tredje gången.

Pommesen kommer in och vi trycker i oss den stora skålen med goda friterade potatisstänger. Dubbeldippar i vitlöksdippen som tar slut innan pommesen är slut. "Ursäkta, kan vi få mer dipp"? Fjärde gången på en kväll som man visar den åpna sidan. Mer dip kommer in, även den tar slut. Sedan även pommesen. Vinglaset är täckt av flottiga fingeravtryck så även quizpappret. Ja, man känner väl sig sådär nöjd vid det här laget. Mätt, go och uppblåst. Jag går till baren för att langa en öl till en i sällskapet, till studentpris. Visar stolt upp studentleget och beställer. Ser på kvittot att ingen rabatt dragits. Fasen. Ska jag behöver påpeka det och återigen uppfattas som snål? Vill inte, vill inte, vill inte. Jo jag gör det. Det är december, jag ska ha råd att köpa julklappar. Fick tillbaka 15 kronor i handen. Borde väl varit nöjd då jag gjort rätt för mig. Rätt ska vara rätt, eller? Nej jag kände mig faktiskt inte så väldigt tillfreds när jag kom tillbaks till bordet och la ner mina femton kronor i plånboken.  Att vara åpen, det kan jag stå för. Det känner jag mig trygg i. Även om det inte är en charmig egenskap så är jag fullt medveten om den och har genom åren fått acceptera att den tar över ibland. Däremot snålheten som visade sig. Det är inte jag. Den kan jag inte stå för. Jag måste skylla på någon annan. Och jag skyller på er som var med. På er som hetsade mig att fråga om diverse ekonomiska oklarheter. Förlåt. Men jag måste skylla på någon. Och denna gången blir det inte på mig...

Och.... vi vann inte. Inte denna gången heller...

Munnen full av chips. (Blev denna kväll kallad för chipstjejen. Jag förstår inte varför?)