En vän sa...

... "När fittvintern är över kommer även vi att blomma ut". Jag ursäktar för de grova ordet men jag är säker på att det behövdes för att verkligen beskriva hur vintern just nu känns. I vilket fall så hoppas jag innerligt att hon har rätt. Jag är nästan 100 procent säker på att hon faktiskt har rätt. Det är det som behövs nu, VÅR för att jag ska blomma ut igen. Just nu känner jag mig som en beige, grå, torr, tråkig surf*a med dålig självkänsla som påverkas alldeles för mycket av vädret för att det ska vara sunt. Och som också funderar på tok för mycket på livet för att det skulle vara sunt. Igår spelade vi ett spel med en fråga liknande "vad är män bättre på än kvinnor?". Det givna snabba svaret blev; att inte älta. Ja en parantes. För att gå tillbaks till grå kall kyla- snacket så har jag insett en sak till som är oerhört oinspirerande som under andra omständigheter oftast är väldigt inspirerande. Nämligen att kolla på kläder och skor. Hittar man något är man på tok för blek för att vara snygg i den plus att det skulle dröja ett halvår innan man ens kan använda det. Ja ni hör ju. Det var inte riktigt läge att skriva ett blogginlägg i detta läget jag känner det nu. Nästa gång är jag gladare och kanske till och med hög på livet, men ibland får ni ha överseende. Livet är ju faktiskt inte bara guld och gröna skogar och jag är urdålig på att låtsas att det är det. På gott och ont, som så mycket annat :). Mycket är på gott och ont, inte mycket är svart eller vitt. Det finns många gråzoner. Men som sagt "när fittvintern är över kommer även vi att blomma ut", så sant som det är sagt...

Hej vårjacka, Hej brunbrända ben, Hej fräknar.