Internetlös!

Internetlös i cirkus tre dagar. Plötsligt känner man hur beroende man är. Har suttit i telefon i någon halvtimma för att få det att fungera och trots att jag försökt vara värsta datorsnillet med någon chick stockholmare över telefon så funkar det inte. Då är frustrationen total. Det är då man skriker ut högt när man lagt på luren. Eftersom den chicka stockholmskillen som säkert var lite för snygg för sitt eget bästa, just sagt att ett nytt modem skulle kosta typ 1000 riksdaler. Och jag gav till en djup djup suck, som om han skulle förstå hur synd det var om mig och hur fattig jag skulle bli om jag skulle behöva köpa ett nytt modem. Men tydligen var jag bara en i mängden kan jag tro. En i hans mängd. En av alla hans tjejer som ringer till han och ber om hjälp. Typiskt.

Efter att ha lagt på, skrikit högt och klämt fram en ynka tår eftersom det var riktigt synd om mig i denna stund så tog jag mig i kragen. Jag ringde igen eftersom han ville att jag skulle ringa efter jag hade provat en sista grej som inte heller fungerade. Återigen svarade en chick stockholmskille som denna gången inte hette Kristoffer. Jag minns inte vad han hette, men han kändes mer ödmjuk än Kristoffer i alla fall. Säkert inte lika snygg men han är nog en sådan som växer efter att man lärt känna honom kan jag tro. Jag skulle få ett nytt modem gratis. Dock förlänga bindningstiden men ändå. Han undrade om jag behövde hjälp med något annat. Inte för tillfället, i sådant fall ringer jag, sa jag lite flirtigt. Ja om jag nu kan vara flirtig. Jag övade mig i alla fall. Allt glasklart? Japp allt glasklart sa jag och vi önskade varann en fin dag. Det kändes bra. Vi är SÅÅÅ Tajta!