Den kommer bara. Den där ensamhetskänslan. Plötsligt. Utan direkt förvarning. Som en sopsäck som fångar in mig och jag kan inte komma ut. Man känner sig ensammast i världen inne i den där mörka påsen. Och den gör det svårt att andas. Den kommer inte ofta. Men idag kom den. Den anföll mig bakifrån och brottade ner mig på marken. Och plötsligt infinner sig en konstig känsla i kroppen en tung känsla i magen och i halsen. En tung känsla av ensamhet.
Men jag är inte ensam. Långt ifrån. Jag har så många nära mig. Vänner, familj, systrar. Jag har någon i nästan varje hörn. I varje dörr. I varje telefonlur. Närhelst jag vill, så finns det någon att vara nära. Någon att slösnacka med i telefon, någon att äta middag med, någon att trycka chips med eller någon att kramas med. Så varför kommer då ändå den där ensamhetskänslan som ett brev på posten någon gång då och då? Jag vet inte varför, men antagligen för att påminna sig själv om att uppskatta det man har. Dem man har. För dem är många. Fler än man tror. Det måste varit en sån här dag som hello saferide skrev den här låten för det är precis så det kan kännas dessa dagar typ: "....I don't want to go home alone, not tonight...." fast vissa andra kvällar vill man inget hellre än att gå hem själv. Är det inte konstigt? Man blir aldrig nöjd.
Men som en tröst så tror jag att det ligger i människans natur att aldrig bli nöjd. Så vi kan inte göra så mycket åt det, men vi kan träna på att lära oss att uppskatta och vara tacksamma för det vi har. Det är vad jag ska göra nu. För snart får jag sällskap av en av mina underbara. Och jag uppskattar dig, och jag uppskattar att du ville göra mig sällskap ikväll:). Och jag är också tacksam för att ha dig, och dig och dig i mitt liv.
Och på Fredag kommer jag till "storstaden" min vän. Till min Göteborgvän. Det var längesen nu. Jag har saknat Göteborg och jag har saknat dig.
- NU, Waka waka!!! (för jag minns nog att jag lovat mig själv att jag skulle slänga av mig offerkoftan så fort den började klia, och det var just vad den gjorde nu;).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar